Att känna.
Jag är för trött idag. Om jag inte var för trött skulle jag skriva ett inlägg om hur det är att känna sig dum igen. Hur hjärtat med alla sårkanter och ärr gör sig påmind, om hur ont det gör att veta fast man inte vet. Men jag orkar inte. Det är såhär. Inget jag kan förändra utan att anstränga mig, det vågar jag inte.
I onsdags blev pappret påskrivet. Nu är lägenheten inte vår, den väntar på någon ny. Någon annan ska uppleva allt som upplevts här förut; första kyssen i farstun, första pannkakan i köket, glädjefnatt och känsloknas..
Det kommer aldrig göras på ett lika vackert och kaotiskt vis som det har gjorts av oss.
För vi är inte alldagliga, vi är speciella, vi är vi och inga andra.
Puss
I onsdags blev pappret påskrivet. Nu är lägenheten inte vår, den väntar på någon ny. Någon annan ska uppleva allt som upplevts här förut; första kyssen i farstun, första pannkakan i köket, glädjefnatt och känsloknas..
Det kommer aldrig göras på ett lika vackert och kaotiskt vis som det har gjorts av oss.
För vi är inte alldagliga, vi är speciella, vi är vi och inga andra.
Puss
Kommentarer
Trackback
