Rädsla på jobbet.
I fredags hade vi en fruktansvärd dag på jobbet. En patient var bara för mycket en gång för mycket. Hursomhelst blev den patienten utskriven eftersom det inte gick att konvertera honom till tvångsvård, enligt doktorerna..Vilket övergick mitt förstånd, då jag anser att något riktigt illa kunde ha skett. Vi trodde ju iallafall när vi gick hem att det skulle bli en lugn kväll för de som gick på kvällspasset.
Inte då.
Hursom. Nu är vi trötta på att vara slagpåsar, vi vill också få flytta på en patient om den gör något som skadar personal. Får vi det? Nej, då flyttar vi på personalen som blir skadad istället. Det är helt sjukt. Får vi högre lön för att vi tar emot patienter från andra avdelningar där de inte kan hanteras? Nej. Vi får inget. Vi får bara skit.
Det känns inte som att någon hör vad vi säger heller.
Har varit superskönt att va ledig i två dagar nu, men nu blir det helgjobb igen. Kommer vi va full styrka eller får vi som vanligt gå kort? Det är oacceptabelt men ändå händer det jämt. Finns inte folk att ta in, det kanske inte behövs. Kanske. Vi är en akutavdelning, det behövs. Punkt.
Jag hoppas att min medarbetare fixar att komma tillbaka till vår avdelning, känns så onödigt att bli av med en till på grund av våldsamt beteende hos patienter. Sätts det in extravak på grund av risk för våld så tycker jag att man sätter in tvåpersonsvak med en gång. Nu hade personen tur, det hade kunnat gå mycket värre.
Mycket värre.
Jag är inte särskilt rädd av mig, jag vet om riskerna med jobbet. Men samtidigt, såhär nära har ingen av oss varit sen jag började. Det får en att tänka till. Jag önskar dock att ledningen tänkte till också. Det kanske inte är optimalt med 16 patienter på en vårdavdelning med akut sjuka om man inte dessutom ökar personalstyrkan.
Men det är som att släppa en fis i rymden- ingen hör vad vi säger.
Tidningen nästa?
Inte då.
Hursom. Nu är vi trötta på att vara slagpåsar, vi vill också få flytta på en patient om den gör något som skadar personal. Får vi det? Nej, då flyttar vi på personalen som blir skadad istället. Det är helt sjukt. Får vi högre lön för att vi tar emot patienter från andra avdelningar där de inte kan hanteras? Nej. Vi får inget. Vi får bara skit.
Det känns inte som att någon hör vad vi säger heller.
Har varit superskönt att va ledig i två dagar nu, men nu blir det helgjobb igen. Kommer vi va full styrka eller får vi som vanligt gå kort? Det är oacceptabelt men ändå händer det jämt. Finns inte folk att ta in, det kanske inte behövs. Kanske. Vi är en akutavdelning, det behövs. Punkt.
Jag hoppas att min medarbetare fixar att komma tillbaka till vår avdelning, känns så onödigt att bli av med en till på grund av våldsamt beteende hos patienter. Sätts det in extravak på grund av risk för våld så tycker jag att man sätter in tvåpersonsvak med en gång. Nu hade personen tur, det hade kunnat gå mycket värre.
Mycket värre.
Jag är inte särskilt rädd av mig, jag vet om riskerna med jobbet. Men samtidigt, såhär nära har ingen av oss varit sen jag började. Det får en att tänka till. Jag önskar dock att ledningen tänkte till också. Det kanske inte är optimalt med 16 patienter på en vårdavdelning med akut sjuka om man inte dessutom ökar personalstyrkan.
Men det är som att släppa en fis i rymden- ingen hör vad vi säger.
Tidningen nästa?
Kommentarer
Postat av: Cain
Det är hemskt hur det kan vara..
Men du ska veta att jag nog inte är ensam om att tycka att Ni är hjältar. Ni arbetar för sjuka och gamla och det är en vacker uppgift i livet. Ni förtjänar all respekt och även kompensation för det Ni gör.
Postat av: P
Tack för de fina orden.
Jag älskar mitt jobb, men ibland måste man pysa ut det som inte är underbart med det.
Trackback
