Ännu ett år..
Jaa, då har snart ytterligare ett år passerat. Man kan väl säga att det här året på sitt sätt varit mer omtumlande än föregående år, även om det året hade sina törnar. Imorgon är det alltså dags att kasta ut det gamla och bjuda in det nya. Utkastandet är ju då som vanligt tänkt att man ska fira ordentligt, samtidigt som man då ska fira ordentligt att det nya kommer. De får liksom inte va med på samma fest heller, så man vet inte vem av dem som blir bäst firad.
Nivån i snorandet har sjunkit någorlunda, men så är jag mer preparerad med diverse nässpray och tabletter. Har även lyckats få Cocillana-Etyfin utskrivet, vilket givit mig en riktigt god natts sömn.
Mina nyårsaftnar är egentligen en lång rad av besvikelser, i riktigt bra festmått mätt alltså. När 2006 skulle bli 2007, jaa då hade jag nackspärr och hade dagarna innan blivit hårt smiskad känslomässigt, så vår inflyttnings/nyårsfest bestod mest av att jag satt i garderoben och var förbannad / lipig, året därpå ja...då va jag på fest ute i ingenstans med T-Boo vid min sida, blev skitfull, spydde, trodde att jag spydde på henne med tydligen men det gjorde jag iallafall inte, messade Nöten, messade Kombon, ringde Kombon, ringde Nöten och trodde det var Kombons telesvar jag kom fram på och talade in ett meddelande...Vad fick jag aldrig veta. Nöten tyckte det var roligt iallafall. Förra året jobbade Kombon och jag kväll och sen åkte vi hem hit, bjöd in oss på Grannarnas fest (Nöten och Han som inte bör nämnas vid namn), inte heller den bästa kvällen i mitt liv. Nöten var ett äkta skithuvud och betedde sig som en treåring och jag blev sur.
I år hoppas jag att det blir bättre än de tidigare åren, nu är jag ju istället då förkyld och helt inte alls festupplagd ( förutom viljan ) så det är bara att hoppas på att jag mår ännu bättre imorrn. Ska iallafall tillbringa kvällen med T-Boo och middag, spel och vin och några vänner till. Det enda som egentligen saknas då är ju Kombon, men hon finns ju alltid med i tanken. Nöten tänker jag önska gott nytt år på msn innan jag åker härifrån, då ska väl det va ordnat inför kvällen liksom. Jag vet ju hur jag funkar med lite innanför västen.
Jaa, vi får väl se vad nästa år har i sitt sköte. Om man kommer våga ta tag i sitt liv och få till de där små förändringarna som man vill ha.
En förändring som jag önskar mig, det är att jag ska sluta ramla in i fel armar. Jag vill ramla in i rätt armar, armarna som klarar att hålla om mig även när det stormar. Armarna som inte släpper när vardagen träder in.
Jag vill att jag inser att det jag vill ha är det jag förtjänar. Inte som förut att jag förmodligen förtjänar att inte få det jag vill ha..
Våga och vinn så att säga.
Nivån i snorandet har sjunkit någorlunda, men så är jag mer preparerad med diverse nässpray och tabletter. Har även lyckats få Cocillana-Etyfin utskrivet, vilket givit mig en riktigt god natts sömn.
Mina nyårsaftnar är egentligen en lång rad av besvikelser, i riktigt bra festmått mätt alltså. När 2006 skulle bli 2007, jaa då hade jag nackspärr och hade dagarna innan blivit hårt smiskad känslomässigt, så vår inflyttnings/nyårsfest bestod mest av att jag satt i garderoben och var förbannad / lipig, året därpå ja...då va jag på fest ute i ingenstans med T-Boo vid min sida, blev skitfull, spydde, trodde att jag spydde på henne med tydligen men det gjorde jag iallafall inte, messade Nöten, messade Kombon, ringde Kombon, ringde Nöten och trodde det var Kombons telesvar jag kom fram på och talade in ett meddelande...Vad fick jag aldrig veta. Nöten tyckte det var roligt iallafall. Förra året jobbade Kombon och jag kväll och sen åkte vi hem hit, bjöd in oss på Grannarnas fest (Nöten och Han som inte bör nämnas vid namn), inte heller den bästa kvällen i mitt liv. Nöten var ett äkta skithuvud och betedde sig som en treåring och jag blev sur.
I år hoppas jag att det blir bättre än de tidigare åren, nu är jag ju istället då förkyld och helt inte alls festupplagd ( förutom viljan ) så det är bara att hoppas på att jag mår ännu bättre imorrn. Ska iallafall tillbringa kvällen med T-Boo och middag, spel och vin och några vänner till. Det enda som egentligen saknas då är ju Kombon, men hon finns ju alltid med i tanken. Nöten tänker jag önska gott nytt år på msn innan jag åker härifrån, då ska väl det va ordnat inför kvällen liksom. Jag vet ju hur jag funkar med lite innanför västen.
Jaa, vi får väl se vad nästa år har i sitt sköte. Om man kommer våga ta tag i sitt liv och få till de där små förändringarna som man vill ha.
En förändring som jag önskar mig, det är att jag ska sluta ramla in i fel armar. Jag vill ramla in i rätt armar, armarna som klarar att hålla om mig även när det stormar. Armarna som inte släpper när vardagen träder in.
Jag vill att jag inser att det jag vill ha är det jag förtjänar. Inte som förut att jag förmodligen förtjänar att inte få det jag vill ha..
Våga och vinn så att säga.
Kommentarer
Trackback
