Time goes by so quickly.
Det är snart oktober, det får inte gå såhär fort. Jag hinner inte med, jag vill andas hösten i min egen takt och räkna vattenpölarna på gatan.
Fast egentligen är det ju inte tidens fel att den går fort, det är ju man själv (läs: jag) som inte tar vara på den tid man faktiskt har över efter arbete och sånt..I guess.
Sen i onsdags har jag hunnit vara sjuk, ledig inför helgjobb, helgjobbat och varit på Robert Brobergs show. Det var super, men skadad som man är av sitt yrkesval så kunde man sitta och tänka över hans texter och analysera.."ah, när han skrev det måste han ha varit i en manisk fas.. och då måste han varit deprimerad"..Men jag tror att det kanske ändå ökade på åtminstone min förståelse för hans texter..Han är inte bara en knasig farbror med lustiga rim liksom..
Önskar jag kunde uttrycka mig så bra. Låten "Jag älskar dig ditt helvete" är för övrigt en av de vackraste låtar som finns..
Idag har man varit ledig, fast förmiddagen gick till en föreläsning om schizofreni, inte så mycket nytt men lite iaf..sjukt vad svårt det är att sitta still och lyssna bara. Men jag hade ju iaf mitt monstertroll alldeles brevid, usch..känns tråkigt att vi inte jobbar på samma ställe längre snart. Tur att vi bor ihop än så länge iallafall.
Efter föreläsningen körde jag hem-hem den lånade bilen, följde med mamma och hämtade mina troll till brorsdöttrar och lekte en stund med dem. Söta underbara troll, vad jag tycker om dem. <3
Nu är jag hemma igen. Jag tänker på i fredags natt, Nöten ringde igen. Återkommen från tystnaden, jag räknar inte våra korta samtal på msn som några vidare samtal. Jaa, samtalet i fredags var väl...ja, jag vet inte..det var nog tur att jag jobbade iallafall, risken finns väl att jag skulle lura mig bort till Därborta igen..And really, what good would come of it? Och ja, nu..nu är det tystnaden igen. Som jag sagt förut..varje gång är sista gången. Tänk den dagen det är på riktigt, även för mig. Den dagen jag inte svarar om det ringer, eller svarar utan att känna?
What will it be like?
Nu vet jag vad det är att älska
och att säga adjö
Det känns som att födas
samtidigt som det känns som om man... man ska dö
Kunde inte sagt det bättre själv.
Fast egentligen är det ju inte tidens fel att den går fort, det är ju man själv (läs: jag) som inte tar vara på den tid man faktiskt har över efter arbete och sånt..I guess.
Sen i onsdags har jag hunnit vara sjuk, ledig inför helgjobb, helgjobbat och varit på Robert Brobergs show. Det var super, men skadad som man är av sitt yrkesval så kunde man sitta och tänka över hans texter och analysera.."ah, när han skrev det måste han ha varit i en manisk fas.. och då måste han varit deprimerad"..Men jag tror att det kanske ändå ökade på åtminstone min förståelse för hans texter..Han är inte bara en knasig farbror med lustiga rim liksom..
Önskar jag kunde uttrycka mig så bra. Låten "Jag älskar dig ditt helvete" är för övrigt en av de vackraste låtar som finns..
Idag har man varit ledig, fast förmiddagen gick till en föreläsning om schizofreni, inte så mycket nytt men lite iaf..sjukt vad svårt det är att sitta still och lyssna bara. Men jag hade ju iaf mitt monstertroll alldeles brevid, usch..känns tråkigt att vi inte jobbar på samma ställe längre snart. Tur att vi bor ihop än så länge iallafall.
Efter föreläsningen körde jag hem-hem den lånade bilen, följde med mamma och hämtade mina troll till brorsdöttrar och lekte en stund med dem. Söta underbara troll, vad jag tycker om dem. <3
Nu är jag hemma igen. Jag tänker på i fredags natt, Nöten ringde igen. Återkommen från tystnaden, jag räknar inte våra korta samtal på msn som några vidare samtal. Jaa, samtalet i fredags var väl...ja, jag vet inte..det var nog tur att jag jobbade iallafall, risken finns väl att jag skulle lura mig bort till Därborta igen..And really, what good would come of it? Och ja, nu..nu är det tystnaden igen. Som jag sagt förut..varje gång är sista gången. Tänk den dagen det är på riktigt, även för mig. Den dagen jag inte svarar om det ringer, eller svarar utan att känna?
What will it be like?
Nu vet jag vad det är att älska
och att säga adjö
Det känns som att födas
samtidigt som det känns som om man... man ska dö
Kunde inte sagt det bättre själv.
Kommentarer
Trackback
