Nothing more to say...

Jag har sagt hejdå. Vi har ägnat helgen åt att maila fram och tillbaka på fb och i slutändan var beslutet mitt. Han var ärlig och det är okej. Han kunde gärna fortsätta som förut, för han tjänade ju på det men han ville inte att jag skulle tro att vi fortsatte för hans skull. Alltså fick jag lov att avsluta, för jag kan inte fortsätta längre.

Han visste vad vi hade och vad vi inte hade. Jag hade noll koll.

Det var svårt och det känns fortfarande svårt. Jag går här i min fängelsehåla av minnen, varje cm av den här lägenheten har jag varit med han. Han behöver inte tänka tillbaka eller fundera över något. Grattis.

Ett ok avslut, men man vill ju aldrig avsluta via mail på facebook...men vad har man för val. Han är där och jag är här. Hoppas bara att han verkligen låter mig gå nu.

Det här har vi trots allt gjort fler gånger och det är inte jag som varit den som tagit upp kontakten igen, men nu kommer jag va borta ett tag. Mitt nummer har han nog inte längre, jag är inte online någonstans. Ja..den här gången är det nog verkligen över.

Mina blommor har dött.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0