Outlook not so good.

Ser ut att bli en tarvlig kväll härhemma. Feck.

Bittert. Slöseri med lediga dagar. Fan. Fan. Fan.

Finns en liten chans kvar, men den börjar kännas obefintlig. Hade jag vetat detta hade jag skitit i att städa i tisdags så jag kunde gjort det idag eller imorgon.

Damn.

Hah! Nu ringde människan! I'm going! Yey!
Tuuuur att jag har packat väskan! :) Ska vi bara ordna att jag kommer iväg med...

Ciao!

No more suggestions.

Jag gav ett förslag, men det blev inget av. Nu är det tomt med fler ideér från mig. Jag ville bara ha lite äventyr, det var allt.

Sitter här och väntar på att få tag på min kära Drean, Venusberget. Hon frågade igår om jag inte helt spontant skulle komma på besök och då hade jag redan föreslagit något annat så jag kunde inte lämna svar at once, även om jag visste att det skulle bli så. Men nu har jag inte lyckats få tag på henne. Big suck. Men, hoppas på att höra från henne snart.

Men tills dess ska jag lyssna på en låt och drömma mig till ett April där det inte finns nåt som är bättre än jag.









Jag är inte sur, bara lite besviken. Dock är jag inte fjorton år längre, så jag skuttar vidare. My ass deserves more touching and less talking, baby!



Ha en fin Valborgsmässoafton!

I'm just looking for some adventure..

Stilla står tiden inte precis, bara min äggklocka som är ny. Den stannar hela tiden, så den kan jag inte förlita mig alls på. Dumt. Jaja, tur jag inte har huvudet i det blå och kan fatta själv när den stannat, även om det tagit sin tid. Börjar ju bli lite av en top chef in the kitchen nu. Eller ja, jag lagar mat åtminstone. I min värld är det lite samma sak, det smakar inte skit heller så ja, jag är helt enkelt ett proffs på matlagning.

Annars.

Jag vill ha äventyr och jag vill ha det nu. Helst ska det va lustfyllda äventyr som man kan ha trevligt åt när man tänker tillbaka. Fast det går egentligen bra med vilket äventyr som helst. Jag vill bara inte va kvar här i tre dagar när jag är ledig liksom. Åh. Varför kunde det inte va Tallindags redan nu?

Förresten har jag bestämt vilken låt som ska få dyka upp här som första låt att läggas upp fullt synlig, vilket får ske imorgon. Fortfarande helt imponerad av mitt tekniska kunnande, mindre imponerad av min helt flipped out databurk. Den försöker säga mig något men jag förstår inte vad. Den irriterar mig mest faktiskt.

Nää, ska väl äta den där lasagnen nu, hade Syrran varit här så hade hon nog varit riktigt glad, hon är nämligen stormförtjust i lasagne. T-Boo hade säkert kunnat mumsa hon med, men hon är kock så hon har ädla smaklökar så vet inte om hon gillat den. Fick sms från henne i morse om orange färg på, känsliga läsare look away!, hennes avföring. Märkligt.

Man är inte riktiga vänner förrän man kan tala om sånt!

Mat och sedan en jobbkväll och sen en långledighet som ska bli nice!

Kram!

Tappra försök.

Vårjacka. Hur svårt kan det va?

Jag har sökt och jag har letat, jag har klämt och känt, jag har provat och ratat. Det går inte att hitta en vårjacka som sitter bra eller ser ut som jag vill ha den. Allt slutar ovanför naveln. Vad är det för en sorts jacka egentligen? De jackor som inte slutar ovanför naveln går inte på för att jag har för breda axlar eller för tjocka armar. Jag tycker inte att jag är så stor någonsin som jag tycker när jag provar jackor för då är jag tamejtusan the incredible hulk över armarna. Suck.

Kommer iallafall hem till en nystädad lägenhet, man skulle kunna tro att mina hustomtar sköter sig, men icke. Det är jag själv som städat innan jag åkte till staden där jag en gång bodde för att hämta omklackade skor och träffa Herr A för en fika.

Vi avhandlade jobb, vänner, vänners romanser och A avslöjade att han själv ska på dejt på torsdag. Spännande! Oooooh, jag vill också! Eller inte dejt just, men ha någon att tråna efter. Orka tråna efter Nöten jämt liksom, det gör jag ju inte heller nu...men vore nice att va lite sådär pirrig och kär som jag var för tre år sedan då jag ramlade in i den där brinnande ringen av eld. Inte exakt tre år, men i maj så. Tiden går fort när man slösar bort den. Men hej, fick jag chansen skulle jag slösa bort den igen, förmodligen..

Nää, nu ska jag renbädda min fina stora härliga säng!

Adieu!

Men du kan va onödig!!!

Crappers vilken jäkla eftermiddag det vart på jobbet. Hade kontakt med en snubbe i socialpsykiatrin angående en patient som skulle hem idag. Snubben var helt rabiat och fick det att låta som att det var jag som skrivit in patienten, och jag påstod saker som inte var sanna. Han var alltså helt sjukt sur. Har aldrig upplevt honom sådan innan men nu jäklar kommer jag aldrig förknippa honom som annat än ett pucko. Han vet mycket väl att vi inte har att göra med vem som läggs in eller inte. Är väl för fasen inte vårt fel att patienten sökte.

Sen iallafall vägrade patienten gå hem, fast det var den som ville hem från början. Suck.

Språkförbistringar är också en grej som gör det hela lite svårare. Jag vet att svenska är svårt och nu kommer jag säkert låta helt inte PK men man kan ju faktiskt satsa på att lära sig språket om man bott här i mer än två år och vet att man kommer bli kvar.

Usch. Jag är så trött idag. Va inte alls ett bra slut på dagen att lämna helt oklart allting, en mamma som ville träffa doktorn som verkligen inte ska träffa doktorn för hon strular bara till det för patienten hela tiden och förstår inte ett dugg vad man säger. Suck.

Hoppas på en skön ledig dag imorgon. Lönedag med pyttelite i lönekuvertet efter två karensdagar och massa sjukdagar. Blä.

Har en inre mental lista på gång med plus och minus just nu för mitt jobb. Söker jag inte nytt snart finns risken att man får höra om massakern på psyket snart. Och det är trots allt psyk jag vill jobba inom, bara inte där jag är nu...längre.

Ciao.

Styvt läge.

Det var styvt läge igår efter hårklippningen och färgningen. Var tillbaka i staden jag en gång i tiden bodde för ett besök hos min frisör, oh damn va nöjd jag är när jag går därifrån. Hursom det va inte det som var grejen. Saken var den att under tiden jag var hos frisören fick jag både missade samtal och sms, men inkorgen va lite full så den fick tömmas innan jag kunde se från vem.

Så där gick jag på stan och stirrade lite och smset kom från Nöten, helt oväntat och ganska normalt sms faktiskt. MEN. Mina bröstvårtor styvnade och detta har hänt mig förut när sms från samma person kommit när jag gått på stan. Och nej det är väl inte så konstigt om det är ett snuskigt sms, men det har de ju inte vart de gångerna som det hänt. Märkligt liksom att en person har den effekten (skrev kontrollen först men så kan de ju inte va) på mina bröstvårtor helt utan att göra nåt särskilt. Kanske bara är ett sammanträffande.

Jaja, bara en liten story om bröstvårtor och sms så här på en fredag innan jobbdags.

Idag blev det inte nåt sprunget för idag var jag för trött. Vaknat sammanlagt 4 gånger inatt av de där muskrafsandet ( fel mus blev krafsad) och idag ska jag ringa vaktmästarn om de...gjorde ju inte det i onsdags fast jag skulle.

Igår skrev min så kallade storasyster till mig på fb-chatten, hon berättade att hennes unge och hon gärna vill träffa oss..jag sa att vi får se och det är ingen omöjlighet.

Frågan nu är: Vill jag?

Nää, nu ska jag äta. Blir hemmagjord pizza idag med banan och bacon!


I have the same effect on you

I've been running from everything..

Jag sprang. Cirka 09.45 infann jag mig på elljusspåret och började en 2,5 km lång springtur. Och det börjar snöa på mig! Inte okej! Hursomhelst jag tog mig runt, orkade inte springa hela tiden men det ska jag nog klara så småningom hoppas jag. På fredag tänkte jag ta en runda igen. Om det nu inte blir snö på backen och iskallt igen.

Hade minnsann glömt bort hur det var att springa. Ingen skön känsla just när jag sprang men nu efteråt känner jag mig mer och mer nöjd med min runda. Jag var inte snabbast i världen, men jag tävlar ju faktiskt inte mot någon. Jag vill bara bli mer hälsosam och må bättre.

I'm almost there..

Läste om ett brustet hjärta imorses och jag önskar det fanns något man kunde säga till personen ifråga för att hon inte skulle ge upp hoppet om att finna den där förbannade kärleken. Men jag är inte rätt person för det. Jag ger ju upp hoppet för jämnan liksom. Samtidigt som jag någonstans ändå hoppas.

Det är svårt. Det får vara svårt och man får gråta, vara frustrerad och hata den där kärleken som luras att den kanske, kanske finns där och är på väg att släppa in en. Kärleken är en bov som borde sitta bakom lås och bom tills den lärde sig veta hut. Fast det är väl inte den man ska kasta skit på egentligen, det är de där man faller för som man tror är redo, men inte är det i slutändan..

Hursom så hoppas jag att det mest blir en tillfällig svacka för den här personen.


Göromål.

Jag är numera uppe ganska tidigt på morgnarna, vet inte om det har att göra med att jag faktiskt inte är sjuk längre eller att det bara blivit lättare att gå upp. Idag var jag till exempel uppe strax efter klockan nio. Förut kunde jag inte ens om jag tvingade mig själv gå upp före tio.

Skönt!

Har hunnit en del idag, tankat bilen och handlat. Nu står det lunchmat i ugnen och det finns ganska gott om tid till annat innan det blir dags för jobb igen. Imorgon jobbar jag kväll igen, funderar på om jag ska prova en springtur på elljusspåret. Har dock inga löpskor, men kanske kan prova ändå? Ah, vi får se. Ska ut och röra på mig på morgonen iallafall, märker ju att det finns tid till det liksom.

Inatt krafsade det igen i väggen, usch. Vaknade av det, men det räckte med att tända lampan för att det skulle sluta den här gången. Innebär det att de äckliga sakerna snart kommer ut ur väggen? Måste ringa fastighetsskötaren. Gör det imorgon. Onsdagar känns som en bättre dag för såna göromål.

Idag betalade jag resan till Tallin med, damn vad kul det ska bli. Båt, jag och Syrran- kan aldrig slå fel. Måste komma iväg och köpa mig en kamera innan det med. Fun bun!

Så var det med det ja.

Tjingelingens!

Hej hej hallå!

I'm baaaaaa-aaack!


Ja jisses, det har varit en lång och plågsam frånvaro från min kära dator och kontakt med omvärlden. Har precis lyckats plöja igenom alla inlägg jag har missat, fick fuska igenom en del bloggar som jag inte riktigt orkade gå tillbaka två veckor på. Tog trots allt igår och idag för mig.

Alltså jag har gjort annat med, inte suttit och läst bloggar i 24 timmar.

Jaa, nu är jag dock trött så jag vet inte vad jag kan tillföra här precis nu. Ville mest bara skriva igen.
Jag funderar på vilken låt som ska få bli den första att hamna som en riktig länk här, då jag lärt mig hur man gör alldeles själv. Finns så många bra låtar som är perfekta på så många sätt.


Perfekt.

Hade en konversation med Nöten igår, den kändes perfekt. Alltså, hur ska man förklara? Det var bara skönt helt enkelt, vi kan det där med att konversera om grejer. Och nu när jag haft lite avstånd från att va helt galen och besatt så kändes det fint att liksom bara...Hej..

Snurrigt, men efter mitt fyllesamtal på påskafton så var jag lite oroad liksom, att det skulle blivit konstigt. För jag var rädd att jag sagt så mycket dumt. Troligvis så var jag faktiskt bara mig själv. Och jag kan va rätt charmig av mig ibland, på mitt eget konstiga vis.

Nää, toodels för nu...ska lägga mig och läsa den där konstiga boken om Agnes och Edward och därefter ska jag drömma nåt trevligt och förhoppningsvis inte vakna av muskrafsande i väggarna..Börjar få lätt panik på det där. Är livrädd att det ska komma ut en rackare ur väggen då dör jag eller får en psykos och springer naken ut på byn och skriker om jordens undergång....eller nåt..


Du, du e du e för fin

Boom boom boom..

I want you in my room

Har fått denna underbara låt av Venga Boys på hjärnan. Inte alls jobbigt..Eller ganska jobbigt faktiskt.

Igår fick jag sms från Nöten, trevligt tyckte jag. I tisdags pratade jag med de finaste på telefon. Lite catch up med en och lite trubbel med den andra. Måste nu därför ta tillbaka mitt tidigare inlägg om att känna mig bortglömd, nu känner jag mig alldeles förträffligt minnesvärd. Men, jag behöver min dator nu...Verkligen!

Vinkevink från medicinhörnan!


Obesatt men bortglömd..

Den positiva grejen med att inte ha dator för tillfället ( den är på behandling nu, jag snor jobbdatorn nu när jag ändå delar medicin ) är att jag inte alls obsessar över Nöten. Jag behöver inte ha koll på vad han gör, det vet jag ju liksom aldrig annars heller. Men nu när jag inte skriver på msn kan jag liksom inte bli hysterisk över att inte få svar. Sms har jag liksom inte brytt mig om att skicka ens.

Den negativa grejen är att jag känner mig bortglömd av mina vänner. Det är jag säkert inte. Men det känns liksom så. Det känns som att det är jag som måste hålla kontakten men när jag försöker får jag inte nåt direkt gensvar och då känns det som att det kvittar..men det gör de ju liksom inte. Jaja..det är väl bara en sån där grej som jag gör..får för mig nåt som egentligen inte är nåt...Men ibland vore det trevligt att få ett sms som undrade hur det är och vad jag gör..

Nää, nu ska jag ut på avdelningen igen.

Jag hoppas på att va åter i bloggläsande och sånt inom en vecka, saknar att läsa om vad som händer hos de jag börjat följa.

Tjingeling!


Tillfälligt avbrott!

Helt ofrivilligt har jag blivit tvungen att leva min bloggs namn...Jag lever alltså livet men har mest otur som vanligt.

Min kära dator tog över mitt virus nämligen. Not cool at all.

Jag som har massor att berätta om misslyckade försök till att peka finger, fylleringningar och bakfylleångest. Men nu är jag på jobbet. Ville bara berätta att fortsättning följer...

I'm not dead yet.


Saknar nåt otroligt att läsa om alla andras tankar och funderingar, hoppas att mina favoriter är kvar på datorn sen när jag fått den uppordnad..en del har jag ju i minnet annars.

Ha det fint! Ut och jaga vårkänslor och solsken och vattenpölar!

 


Talk to you...whenever..

Fick svar på mitt långa sms. Ett kort svar, men ändå ett svar. Han hade inte menat att verka ointresserad och haft mycket att tänka på. Okidoki.

Svarade idag att ja, men vi hörs när vi hörs då. Och att jag kände att jag behövde fråga eftersom jag undrade, det var ju bra tyckte han. Jeje.

Kallada.
 
Vi hörs när vi hörs helt enkelt. Han kan ju dock räkna med att det blir han som får höra av sig, jag räknar med att det lär bli i ett facebookmejl om någon vecka eller två. Någon som sätter emot?

Den där saken som hoppar runt därinne känner sig lite nedslagen, det tycker jag den kan ha. Den ska inte va så uppstudsig och hålla på.

Känner mig dock bättre idag, känns moget att jag frågade istället för att gå här och undra. Nu fick jag ju inget egentligen vettigt svar, men hey, det är Nöten. Varken han eller jag brukar ge varandra vettiga svar på något. Jag är bara glad så länge man inte behöver känna att man är vänner på låtsas..eller vad vi nu är. Jag har aldrig låtsats något och jag tror inte han gjort det heller. Dock vet jag inte allt som pågår med han och det lär jag nog aldrig veta heller. Men jag kan åtminstone säga till när jag tycker det går för långt åt något håll.

Hellre hejdå än tystnad iallafall.





RSS 2.0