It's just my life and bad luck

Det känns lite dumt att bara bestämma sig såhär att nu slutar jag, nu är jag inte med på noterna mer. Men, sen påminner jag mig själv om att de gånger vi talat om det och bestämt att det räcker så, de gångerna har det ju bara varit superjobbigt och känslomässigt och sen har det ändå börjat om igen.

Den här gången är det ju bara jag som inte orkar stå kvar i periferin, alltid finnas där. Han vet vart han haft mig men jag har aldrig vetat vart jag haft honom. Fast det har ju funkat bra nu det senaste...ja fram till för tre veckor sen då...när det var dags igen. Och nästa vecka när han kommer va i staden vi en gång bodde grannar i..det har han fortfarande inte berättat fast han skrev i söndags.

I söndags när han skrev för att kolla att han inte väckt mig med sitt sms, när han försökte få fram något men aldrig sa vad han ville..

Ännu ett försök att ha kvar fisken på kroken, I guess.

Kommer inte fråga, kommer inte svara på frågor.

Bara vara vänner

Det är värt ett försök, även om han inte vet om det..

Någon gång tröttnar väl även han?

Jag har ju tröttnat på oss båda, då borde väl han kunna tröttna på mig?


I've been confused outta my mind lately
You think you're loving
But I want to be free
Baby you've hurt me