Light my fire

Jag kan bara säga att Estlandsresan var värd varje peng jag slösade bort. Suveränt att träffa Syrran igen, festa lite, prata om allt mellan himmel och jord och bara ha en himla kul ledighet.

Igår när jag skulle tillbaka till jobbet skrek hela mitt inre att det inte ville, lusten att jobba infinner sig inte lika lätt längre och humöret dippar fortare än kvickt. Det är som sagt dags att söka nytt.

Men just nu vill jag inte ens det.

Jag vill bli rik och resa runt och uppleva saker. Det bästa som kunde hända nu vore att jag vann en massa pengar och kunde ta med T-Boo och Syrran på en riktig tripp, men vi har ju P&L att se framemot.

Man kan ju alltid drömma om bättre tider, tills man skärper till sig och fixar till dem.

Och om den där Nöten... ...

Intet nytt och intet gammalt, hörs när man hörs och knappeligen då. Sånt är det och ju fler dagar som går, desto mindre viktigt. Men ändå, lättare att tänka på någon än ingen...fånigt men...jo, så känns det på något vis.


Live and let go

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0