A ton of bricks..

Känslan från igår har inte släppt. Jag är värdelös. Jag duger ingenting till.

Tårar. Massor av tårar.

Jag vill aldrig gå tillbaka till jobbet igen. Jag har sagt det förr att chefen är ett pucko. Men nu har hon ju verkligen bevisat det. Jag tog mod till mig och frågade en arbetskamrat om vad hon tyckte. Hon vart förvånad, vilken attityd?

Lite bättre till mods efter att ha fått läsa det hon skrev och även det en annan kollega till mig skrev. Känns bra att veta att jag inte tror att jag är bättre än vad jag är, men det känns för jäkligt att veta att det inte hjälper.

Försöker ordna så jag kan ta mig härifrån snart, arbetsintervjun ledde ju till något som kan bli bra. Men jag behöver lite mer tid än vad de kan ge mig. Får se om jag kan övertyga dem om att det är mig de behöver där.

För jag vill, jag vill, jag vill bort härifrån.

Jag kommer dö härnere annars, inte rent fysiskt men psykiskt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0